Vad är ett HVB-hem?

HVB står för hem för vård eller boende. Det är ett boende där barn, ungdomar eller vuxna bor under en tid för att få vård, behandling eller stöd som inte går att ordna hemma. Personal finns på plats dygnet runt.

Det finns HVB-hem för många olika behov. Vissa tar emot små barn, andra ensamkommande ungdomar, vuxna med missbruk eller personer som behöver skydd. Svedbacka är ett HVB-hem för ungdomar 15–19 år med missbruk, kriminalitet eller beteendeproblematik, så det är den sortens hem vi beskriver här.

Vem bestämmer att någon ska bo på HVB?

Det är alltid socialtjänsten i kommunen som beslutar om en placering. Oftast sker det enligt socialtjänstlagen, SoL, och då är placeringen frivillig: ungdomen och vårdnadshavarna har sagt ja. När det inte går att få samtycke, och ungdomen riskerar att fara illa, kan socialtjänsten ansöka om vård enligt LVU. Då är det förvaltningsrätten som beslutar.

Socialtjänsten har kvar det övergripande ansvaret under placeringen. HVB-hemmet ansvarar för vardagen och behandlingen.

Vem kontrollerar HVB-hemmen?

Privata HVB-hem måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och kommunala HVB-hem ska vara anmälda dit. IVO gör tillsyn över alla HVB-hem och tar emot synpunkter, och den som bor på ett HVB-hem kan alltid kontakta IVO, anonymt om hen vill.

HVB, SiS, stödboende eller familjehem?

Orden blandas ofta ihop. Så här skiljer de sig åt.

HVB-hem drivs av kommuner, företag eller föreningar. Privata hem behöver tillstånd från IVO. Dörrarna är inte låsta. Behandlingen bygger på att ungdomen deltar.

SiS-hem drivs av Statens institutionsstyrelse och är låsbara. Dit kommer ungdomar som behöver särskild tillsyn, oftast enligt LVU.

Stödboende är en egen lägenhet med stöd från personal, för ungdomar 16–20 år som klarar mer eget ansvar. Läs mer om vårt stödboende i Hudiksvall.

Familjehem är en vanlig familj som tar emot ett barn i sitt hem. Det passar ofta yngre barn och den som inte behöver behandling.

Hur ser vardagen ut på ett HVB-hem?

På Svedbacka har varje ungdom ett eget rum. Dagarna fylls av skola eller praktik, måltider som lagas tillsammans, samtal med kontaktpersonen och fritidsaktiviteter. Behandlingen sker i samtal och gruppteman, med metoder som KBT, MI och ART. Vi beskriver hur en dag ser ut hos oss på en egen sida.